Releasefest!

Vill du lyssna på smakprov för att kanske boka oss till en finfin fest? Gå in på http://www.myspace.com/morbidlips1

RELEASEFEST!

Äntligen dags är det dags för Morbid Lips (f.d. My Obsession) att lämna replokalen och komma ut med både skiva och spelning! Med andra ord......

LÖRDAGEN den 28:E APRIL! Så, boka in redan nu!

Location: Bygdegården Götlunda i Tidan (ca 2,5 mil utanför Skövde).

How to get there and back?: Tyvärr är läget så att det inte går några bussar till metropolen Tidan på lördagar. Skulle du/ni inte kunna ordna skjuts så kontakta oss några dagar i förväg så kanske vi kan lösa det på något vis. Det är lite först till kvarn...
Det går dock en nattbuss till Skövde med tiden 01:43, mer info finns på vasttrafik.se

Skulle hemresan kännas oläglig och du känner för att njuta av sällskapet lite mer så finns det möjlighet att sova i bygdegården med villkoret att vara hyfsat pigg nog att ta dig ifrån bygdegården senast klockan 11 på söndagen eftersom vi vill hinna finputsa lokalen innan vi måste överlämna nyckeln klockan 12.

When does the fun begin?: Klockan 18 öppnar vi dörrarna.

More to know?: Vi kommer att bjuda på lite mingelmat & snacks för dem som hänger på dörrhandtaget. För de som vill ( = alla) kommer det finnas skivor att köpa efter spelningen för det förmånliga priset av femtio svenska riksdaler. Vill ni insupa mer än vår musik så bör ni ta med diverse dryck ni kan komma att behöva svalka er med. En öl eller två…?

OBS! Ta med er mat för grillning så fixar vi grillar! Natten är ju både ung & lång...

Before you get in… kan det vara bra att veta att för att du ska njuta och kunna dansa rumpan av dig både till vår musik samt dansgolvets rytmer är en lokal nödvändig. Med detta vill vi säga att vi kommer ta en liten summa i inträde. Dock endast 30 små kronor. Så, endast 80:- för en helkväll, det känns väl helt okej?

Vid eventuella frågor kontakta mig, Jennie

Då ses vi snart! / Morbid Lips

Den rätta vägen

Mensvärk är djävulens påfund och rätta mig hemskt gärna inte. Om vi bara dansar i guds ära så räddar vi oss själva från undergång, vi finner frälsning och därmed blir vi rejält blåsta. Inte faan försvinner mensvärken för det! Jag är nog inte frälst... det känns inte riktigt så. Jag är en vilsen liten människa som syndat med människor utav samma kön som mig. Det kommer kräva minst fem dussin heliga maria men under tiden som jag läser dessa så kommer jag säkerligen råka synda några gånger till. Ack, ack.. dagens ofrälsta ungdom. Det är ju så kallt att ha händerna på täcket! Jo, jag vet att jag borde pressa hyresvärden till att fixa elementen snart. Så, som ni märker så finns det en cirkel... Så länge man har en bra hyresvärd som sköter underhållet på ett snabbt och smidigt sätt vilket delvis resulterar i en varm lägenhet så finns det större chans till att ungdomarna kan finna den rätta vägen - vägen till gud.

möjligheter

Om en människa kan överleva ett fall på 4000 meter mot jordens yta så kan väl Courtney Love bli president?















-

"In hate we trust"

För cirka två veckor sedan läste jag ”I vår syn på djuren är vi alla nazister”, en intressant krönika av Nima Daryamadj på aftonbladets hemsida. Han diskuterar hur vår syn på bland annat aga, slaveri och sexism förändrats genom tiderna och vad vi numera inte längre ser som självklara företeelser. En ism som dock fortfarande är kvar enligt honom är ”artism”.

…(eller speciesism från engelskans species), det vill säga diskriminering baserad på arttillhörighet. Kolla in filmer på storslakterier och säg att deras industriella dödande inte har en aura av Treblinka över sig.

Han anser att det är en av de stora ismer som tyvärr inte bara överlevt utan också hyllats och trots att det finns icke-animaliska alternativ så väljer människan att låta munnen vara en mordplats och magen en massgrav.

Nima Daryamadj belyser ett viktigt område men jag tror han kunnat väva in ett annat väldigt omtalat ämne som tydligen är känsligt för en del människor fortfarande. Det har alltid funnits men inte alltid kommit upp till ytan. Jag talar förstås om homosexualitet (om hela HBT-samhället egentligen). ”Lever vi en demokrati eller lever vi i en illusion?” frågar Elisabeth Ohlson Wallin i ett av hennes verk som ingår i hennes utställning ”In hate we trust” som är en utställning om hatbrott.
I sin fotoutställning söker Ohlson Wallin synliggöra hur det ideologiska hatet drabbar homo-, bi- och transsexuella.

Våldet mot HBT-personer (Homo, Bi- och Trans-personer) är ett hot mot vår demokrati och genom att de drabbade ofta stiger åt sidan av rädsla så undergrävs öppenheten som en demokrati innebär.

Samtidigt som vi under tidens gång tagit avstånd till ett otal numera icke begripliga företeelser så finns det kvar en del. Rakt framför näsan faktiskt. Man kan inte bortse från likheterna mellan judeförföljelse och det förtryck mot HBT-personer som tyvärr fortfarande råder.
Trots att homosexuella inte förs bort till koncentrationsläger så förlorar de sitt mänskliga värde i mångas ögon. De har tydligen inte lika stor rätt som heterosexuella att visa sin kärlek öppet. Det är konstigt vad människor helt plötsligt bryr sig om vad som försiggår i sovrummet när det kommer till homosexuella. Vad har andra med ens sexualitet att göra än en själv och ens partner egentligen?
På samma sätt som Nima Daryamadj skriver att dagens syn på djuren är att likställa med gårdagens syn på slaveri och judeförföljelse, på samma sätt likställs idag homosexualitet med pedofili och tidelag.
Som den tyskjudiske filosofen Theodor Adorno sa börjar Auschwitz ”var som helst där någon tittar på ett slakthus och tänker: De är bara djur”.

Jag lyssnade på ett program på Sveriges Radio P3 för någon dag sedan där de bad lyssnarna förklara varför det råder sådan homofobi i samhället och vad homofobi egentligen är. En man som ringde in berättade om ett homosexuellt par som bad en präst viga dom men blev nekade på grund av att homosexualitet, enligt prästen, gick emot hans tro. Mannen som ringde in förklarade att det egentligen handlade om ömsesidig respekt; att på samma sätt som homosexuella vill bli respekterade så vill även prästen bli respekterad för sin tro. Ska alltså homosexuella respektera att troende tycker illa om dom på grund av deras sexuella läggning?
Var är alla konkreta argument till att homofobi fortfarande finns? Rädsla är ett väldigt dimmigt konkretiserande. Vad är man rädd för? Att man ska bli ofrivilligt penetrerad på stan? Det krävs lite engagemang från båda håll för att detta ska inträffa. På vilket sätt är det okej att slå en människa blodig på grund av att denna människa känner kärlek till någon av samma kön? Om man nu lider av denna homofobi till den milda grad att man ser det som ett måste att banka ner alla som avviker från sin egen sexuella identitet så kanske man skulle börja avreagera sig på andra sätt. Bollsport är ju populärt.


Nima Daryamadjs kolumn på Aftonbladets hemsida
”I vår syn på djuren är vi alla nazister”
Läs mer om konstnären
Elisabeth Ohlson Wallin

Att konstatera faktum

Du börjar dagen som alla andra dagar; du vaknar. Det är väl inget mer med det? Du brukar vakna varje dag, du är van vid den händelsen och har inte en tanke på att du en dag kanske glömmer bort att vakna. Inte en tanke på att det kanske kan falla ur rutin.
Du borstar tänderna som alla andra dagar. Det är väl inget mer med det? Du brukar borsta tänderna, du är van vid tandkrämssmaken och har inte en tanke på att du en dag kanske glömmer bort att borsta tänderna. Inte en tanke på att det kanske kan falla ur rutin.
Du klär på dig som alla andra dagar. Det är väl inget mer med det? Du brukar klä på dig, du är van vid tygets känsla mot huden och har inte en tanke på att du en dag kanske glömmer bort att klä på dig. Inte en tanke på att det kanske kan falla ur rutin.
Du blir kär i någon som inte händer alla dagar. Det är väl inget mer med det? Du brukar inte bli kär, du är van vid ensamheten och har inte en tanke på att du en dag kanske glömmer bort hur det är att vara ensam. Inte en tanke på att dela dina rutiner.

"Discovery kom, dockningen kom, intåget kommer så småningom!"

Här sitter jag och Sarha och hejar på traditionellt sätt på rymdfärjan som vi brukar göra varje gång vi har chansen att kika på en dockning live över nätet.
Eventuellt kommer vi använda samma hejaramsa till handbollen imorgon om det inte känns allt för obekvämt och malplacerat. Vad tycker ni vi ska köra för ramsor om det nu skulle råka bli så att det helt enkelt inte fungerar en andra kväll i rad?
Så, kom gärna med härliga smaskiga förslag så lovar jag att vi kommer tacka dig livet ut på allehanda trevliga sätt. (Vi föreslår traditionellt Nasa-manér - dvs, dockningssex).

Puss och dockning!

Jag vill ha stadsutsikt om natten

Det är inte lätt att låta fingrarna snubbla över tangentbordet när man sitter vid ett skrivbord som pressats upp mot ett stort fönster som presenterar nattlivet i solna precis utanför. Man blir lätt distraherad av bilarna strålkastare och flygplanens mullrande ljud. Det är inte lätt att vara sugen på kaffe och inte orka resa sig och gå de där tre metrarna bort till köksbänken. Nej, det är inte alltid lätt att leva när det är så svårt att börja.

Att nästan tappa taget

Hon trodde att blomman skulle överleva där i köksfönstret men ack som hon bedrog sig. Den klarade precis två veckor innan den gav vika för vattenbristen. Det var alltid vid denna årstiden som hon passade på att storhandla in stora gröna växter för att försöka flytta in den gröna sommaren i lägenheten när solen svek naturen. Hon tog hand om de nyinförskaffade växterna som sina små bebisar, pysslade om dom och sa några vänliga ord innan hon gick till jobbet för dagen. Hon bodde inte ensam vilket man kan tro. Hon hade haft modet att införskaffa en undulat och två katter. Dessvärre inträffade en olycka i mötet mellan den fritt flygande undulaten och de oskyldiga katterna en måndagmorgon när hon hade bråttom till jobbet. Det blev kanske en hastig begravning men ganska fin ändå tyckte hon, undulaten klagade i alla fall inte innifrån ica-kassen.
Det var då det inträffade, hennes man kom hem. Han stapplade in i sina bruna höga stövlar och slängde väskan på bordet. Hällde därefter upp en kopp kaffe och sörplade i sig samtidigt som hans klarblå ögon stirrade in i hennes. Då nös hon.
Pälsallergin hade gjort sig påmind. Två ica-kassar senare satt även hon och sörplade kaffe med sin man med de bruna stövlarna.

-

Jag önskar jag kan känna mig trygg när jag dricker kaffe med Meryl Streep

denna värld, denna grymma värld. en värld där man greppar efter något stabilt att hålla tag i, något att tro och lita på. vi behöver alla en plats att vara oss själva på. vi hör talas om den varma tryggheten men kommer vi någonsin uppleva den själva? om vi förlorar fotfästet förlorar vi vår trygghet, är det så? så länge vi har en skådespelerska som Meryl Streep så behöver vi inte oroa oss, med henne kan vi alltid känna trygghet, en trygghet som omsluter en med värme... en värme som egentligen kommer från det alldeles för varma kaffet som du råkade spilla ut på dina nymanglade jeans.

This is one of those days I rather feel like dying

kaffespill är ingenting om man har flugor i beredskap. flugor som kan krocka med ditt bleka ansikte och långsamt glida ner i ett varmt bad och gå en långsam död tillmötes.
jag har bläck i min navel och mår inte dåligt över det, inte alls faktiskt. allt kan vara så mycket värre; tänk bara på myrorna - de kan lätt trampas ihjäl.
en gång hade jag maskar i en balja, jag var ganska knäpp men jag har aldrig påstått motsatsen vid högre ålder heller.
äckliga människor gör mig äcklig. jag tycker inte om mig själv då.
jag sparar på kvitton för att verka viktig men det slutar alltid med att jag säljer smör till grannen för 14 kronor kilot. ibland gör inte ens en majblomma en glad och det är ändå oktober.

jodå, så är det nog allt.

mental rensning pågår

alla kläder på golvet, studera dom och sedan besluta. två högar: slänga och spara.
jag är som alla andra, sparar för mycket; det kan ju vara bra att ha någon gång.
maskerad kanske? snart är det halloween... man kanske skulle kunna göra något av den där svartvita glittriga armlösa slip-overn? knappast. ska inte inbilla mig, ska bara slänga och glömma. goda minnen med den tröjan - hulstfred 2001. solstol och öl. jag såg alldeles för biffig ut på den bilden. har lärt mig att sluta pressa under en skivstång. tillräckligt jobbigt att häva öl. faktiskt.

allt i mitt liv just nu är organiserat kaos. inte bestämt mig för om jag gillar det eller inte ännu. men som med mina intryckta kläder som sparas längst in i garderoben så kan jag nog skjuta upp det beslutet också.

förresten så har jag kommit hem från spanienvistelsen... snacka om mental paus. om man mot förmodan lärde sig något så tog sangrian och sambuccan det ifrån en ganska fort.

Skövdes sympatiska ungdom

Nu när det är val på gång tänkte jag bara bidra med en glimt av dagens härliga ungdom och därmed framtiden som skall bygga Sverige - Det sympatiska landet.

Jag promenerar i stan klockan 15:15 på väg till jobbet. Möter två blott oskuldsfulla barn i 10-årsåldern på varsin cykel, en pojke och en flicka. De cyklar glatt förbi mig då jag råkar snappa upp en mening som får mig att vakna till lite.. jag funderar kring vad pojken sa och vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till innebörden av meningen... men jag känner att jag gärna skulle vilja krypa in i hans hjärna för ett ögonblick och kolla om allt verkligen stod rätt till...

"Jag vet! Vi går in på zoo och köper en fisk så kan vi döda den sen."


.

" – Hon har alltid haft en smak för det dramatiska"

Jaha, då var det dags för ännu en amerikanska att överdramatisera sin inredning. Linda Kay, 31, hade en avhuggen människohand vid sin säng och kallade den Freddy och som om inte det vore nog prydde hon väggarna med ett otal antal människokranier.

"– Hon har alltid haft en smak för det dramatiska" säger hennes mamma.

Vart tog den gamla hederliga IKEA-inredningen vägen?

-

blodrus i natten

kan du tänka dig en älg i fårkläder? inte jag heller men det skulle säkerligen vara intressant.
avafan svamlar jag om, har inget att säga med det här.

det var en bra dag i borås djurpark idag trots att vargarna höll sig borta.

.

Play it for today

Det är märkligt hur man tänker egentligen. Idag tänkte jag att det kunde blir en riktigt mysig jätteglad dag men här sitter jag med mild huvudvärk och pluggar in olika sorters ostar från Arla. Det är så givande att dema i butik ibland.
Solen skiner nästan varje dag och framtidsångesten försvinner successivt. Jag vill ha sommar och illröd kropp! (jag blir för fasen inte brun förrän någon timme innan all färg försvinner)

-

vad har jag missat?

Jag har inte riktigt förstått poängen med att plåga Lodjur med att köra efter dom med snöskoter tills de dör av utmattning. De är inte riktigt skapta för det har jag hört.

konstigt.

Det är gynnsammare att gå till gynokologen

Du står där utanför dörren och väntar på att någon ska släppa in dig och välkomna dig med ett varmt leende, mjukt handslag och berätta för dig att de har lösningar till alla dina problem. Nej, du är inte hos gynokologen. Du är på informationsmöte på ams angående 300 extradagar av a-kassa.
När du väl kommer upp för den långa trappan står en man och håller dörren öppen och väntar ivrigt på att eftersläntrarna ska hitta in i konferanslokalen och ta varsitt papper och fylla i sin närvaro. Du går in i lokalen som redan är överfylld av värdelösa arbetslösa människor (det är så du tänker men bortser från att faktiskt du är en av dom). Där sitter du tyst och försynt med en billig ams-penna i handen och fyller i ditt namn samt personnummer. Aldrig förr har du känt dig så levande och betydelsefull! Om du uteblivit från detta möte skulle det innebära avstängning av den oerhört höga inkomsten du får från a-kassan så därför orkade du gå den långa vägen hit genom snöslasket.
Mötet påbörjas klockan 13 och slutar vid 15, utan rast. Det sägs både det ena och det andra om saker du redan visste. Visst finns det saker som du kanske inte haft så bra koll på men det spelar egentligen ingen roll eftersom föreläsarna jämt och ständigt påminner folk om att kolla upp sakerna på ams' hemsida; där står allt.
Vad skulle du göra utan informationsmöte på ams? Troligtvis samma sak som hemma.

Om jag ändå vore i Carolas trosor

Melodifestival i år igen. Fel låt i år igen.
Vad ska man behöva göra för att få något gott tillfört här
i världen? Jag ringde faktiskt två ggr (!) och röstade på Linda.
Jag menar, Carola... hallå? Hon är ju lugnet och harmonin tråkigt
personifierad. Kan hon inte bara flippa ur någon gång?
Ett exempel till utflippning skulle ju kunna vara att hon
går ut i rikstelevision och berättar för hela svenska folket
att hon är flata. Herregud,(passande va?) vem skulle vilja
vara i hennes trosor då?

dagens insikt

Jag har kommit på att spackla strunt på taveldukar är kul tills man kommer på att man faktiskt kan skapa något bra utifrån detta tankelösa färgskrapande.
En annan sak som jag också kommit på att man kan rama in vilket jävla kladd som helst nuförtiden och komma undan med det så jag förstår verkligen inte varför jag har ångest över påskutställningen i skåne.

man måste vara konstig för att pyssla med konst har jag KONSTaterat.
ha ha ha. kul jennie, kuuul.

Kapitel 1
Jag var som störst när jag var liten

Min pappa hade en röd bil en gång, han skrotade den för att den inte var vit. Den vita Camaron såg bättre ut på uppfarten och den passade bättre till min blommiga sommarklänning som pappa använde som vaxtrasa. En gång fick jag sitta i pappas knä när han körde fram och tillbaka på trädgården, men det var i den röda bilen. I camaron behövde jag inte sitta i pappas knä men om jag kände för det skulle han kanske gå med på att försöka klämma in mig ändå. Till min glädje fick jag köra den själv när kortet var införskaffat men pappa ville inte sitta i mitt knä. Den bilen stod på uppfarten tills det år jag fyllde tjugofem. När jag var liten förgyllde jag mina dagar med att vira in min lillasyster i ståltråd och springa runt med henne på gräsmattan. Vi var ganska små då men jag hade inte tackat nej till en nostalgitripp. Jag har ståltråd i städskåpet och min lillasyster blir säkerligen glad om jag slänger ut idén till henne. Om vi haft gungorna kvar hos våra föräldrar så skulle jag även kunna tänka mig att gunga över henne medan hon låg med ansiktet nedborrat i fuktig jord. Som en kul grej liksom.


/ utdrag ur en fiktiv självbiografi som är under konstruktion