Södertälje en lördagkväll

Anna försöker montera lampa. Det går undan! ;)

Spartanskt!

Saker är överskattade. Har allt som behövs för tisdagshäng: tv, madrass och för mycket godis i magen.

Vårt hem del 1

Detta är bara början på en djurpark.

Dagen då jag blev äldre.

Det var fint dukat från början. Tårtan gick dessutom att äta. Känns bra. Fick fina presenter också! :) lägger in bilder på det sen.... Haj!

Dagen före...

Ett förskottskort från min kära syster låg som en glad överraskning innanför dörren när jag kom hem ikväll. Blev väldigt glad! :D jaha, sista dagen som 27-åring... Hur ska man fira det? Varför inte fortsätta att packa precis som om det vore vilken dag som helst? Imorgon blir det bannemej tårta!

On the road again...

I Boden fann jag mig själv.

Klart!

Nu kan även Jennie slänga upp tapeter. De ser jättegula ut här. Så är inte fallet. De är svarta eg.

In action... Snart dags att gå och shoppa tapeter :)

Skåning i norrlandskläder

En kopp kaffe och sen är det dags att fortsätta slipa köket. I'm so handy!

"Jag överlevde ett krig... och en parkeringsbot."

När jag grubblar över livet, som i att byta jobb eller vidareutbilda mig, glömmer jag lätt bort de som har det betydligt värre. Att överleva ett krig är ju en sak, men att lyckas övertala en parkeringsvakt att riva boten är fanimej beundransvärt!

ja, på tal om programmet Parkeringsvakter i Tv4 då en äldre dam fick sin parkeringsbot upphävd eftersom hon prata på om att hon överlevt ett krig och åren därefter.

Ska man sluta blotta sig?

Man anstränger sig hela livet för att lära sig hantera både sig själv och omgivningen - rent praktiskt och känslomässigt. Man blottar sina tankar och känslor inför någon varav bemötandet kanske inte alltid må vara det man hoppats på. Vad man nu hoppats på. >>Som att fläka upp ett blodigt sår för att springa in i en stenmur sekunden senare.<<
Trots motgångar ger man inte upp. Det är starkt.

Somliga vågar aldrig springa in i några väggar överhuvudtaget. Det kan inte vara nyttigt. Det är fan klart det gör ont men även grönlila blåmärken försvinner i sinom tid. Och visst är det skönt att veta att man lever emellanåt? Hellre berg-o-dalbana än skånelandskap.

Dagens....

.



När jag ser dig tänker jag depression och sömnmedel.


------------


Det är nog fan inte tröjan som är konstig. Det är nog din kropp.


Jag har en underbar vän.



.

Att-göra-lista & spännande tandkrämsinköp

färga hår - det på huvudet först och främst.
städa - den så kallade lägenheten.
bröllopspresent - något man kan köpa till några som gifter sig. några = två stycken i detta fall. vad jag känner till alltså. med varandra.
handla - tandkräm, toapapper, pålägg, vaniljsås, potatismjöl
tvätta - kläder helst.
göra paj - ja, igen. bilen är dock inte det. just nu. vad jag vet.
kolla färg med elin - tror det blir framflyttat.
besöka Ams - äh, mail finns ju.
köpa halsband - koppel?

Jepp, det var dagens. Snart blir det kvällens.

ja, min bil.

Så, nu har jag nästan gjort allt på listan... det var inte så värst jobbigt förutom detta jobbiga tandkrämsinköp. Vad ska man välja? Vad är bäst? Vilken får dina tänder att blända människor så de kör av vägen? Är kombinerad whitening & munskölj verkligen det bästa? Men FÖRST och FRÄMST - vilket märke ska man ta?
Har nog aldrig lusläst baksidan på tuben såpass noggrant som just idag. Vad betalar vi för egentligen? Mest natriumflourid, gel, mikropärlor, vithetssubstans eller bara den där fräscha lime-smaken? Jag vet inte men jag försökte välja något mellanting. Det blev Pepsodent - Xperience med ICE FRESCH EUCALYPTUS. Den kombinerar "...för första gången en WHITE ACTION formulering med patenterad vithetssubstans för ett strålande vitt leende med en GEL med MIKROPÄRLOR som frigör explosiv fräschhet av eucalyptus som räcker länge..."

Återkommer med ett bländande leende om sisådär 14 dagar.

Min månad ser annat än ljus ut ur ekonomisk synvinkel. Fortkörningsböter, obetald semester som gjort sig påmind, bil som borde stannat på verkstaden... men här sitter jag och ler. Det finns människor som får en att se förbi allt trassel och göra det bästa av situationen. Så idag ska jag laga god mat åt mig själv och öppna en flaska rödvin och klappa mig själv på axeln och säga att allt löser sig. Det gör det alltid, bara lätt att glömma bort när man står mitt i smeten.
Funderar dessutom på att läsa någon distanskurs vid sidan om jobbet så min mentala träning kommer igång lite smått när höstmörkret eventuellt invaderar sinnet.

Hade det inte varit för musik och gott vin så skulle nog världen gå under för väldigt längesen.

.posshaj!

Vi ser mest ut som skogsmullar.

dagarna har bara ett syfte just nu - att passera fortare än fortast tills jag trycker på paus nästa fredag kväll.

jo, jag är fånig.

bokstavsrace

om du bara tar en bokstav i handen och springer jättelångt, sådär långt så du glömmer stanna för att andas så kan det sluta med att du skriver alldeles för långt till någon du tycker alldeles för lite om för just den ansträngningen, precis som att skriva ett blogginlägg om absolut ingenting och du egentligen borde sova och avsluta med en punkt i tro om att den skulle få just dig att glömma att du ens spenderat din dyrbara tid på just en massa dravel när du kunde utnyttjat den till att krydda din hand med grillkrydda och ställa dig ute i kylan så du påminner om kyckling och genast blev jag hungrig och går och lägger mig punkt

Vem tillhör nakenheten jag saknar under mina fingertoppar
Andetagen som ger värme mot min hud
Fingrarna som flätas med mina
Orden som viskas om natten

Vem har äganderätt på ruset i min kropp
Den fyllda tomheten
Vem står jag i skuld till



-

Bitterhet VS (genererar?) Kreativitet

Plötsligt en dag fick författaren och konstnären Sophie Calle, 51 år ett överraskande mail i mobilen från sin älskare när hon var på besök i Berlin, ett så kallat ”dumpningmail” eller avskedsbrev om man ska ge det finare benämning. Sophie kunde inte riktigt förstå vad som hänt och vad han egentligen ville förmedla mer än slutsatsen att det var ett definitivt ”break-up”. Hon lät först sina närmaste läsa och analysera brevet för en djupare bedömning. Detta bidrog dock inte till någon vidare lättnad eller ökad insikt om orsaken. I några månader lät hon sorgen och bitterheten skölja över henne. Hon begravde sig i diffusa analyser och funderingar. Efter att till slut tröttnat på både sig själv och sin oförmåga att skapa något att hänge sig åt bestämde hon sig för att istället låta själva avskedsbrevet bli ett projekt – att låta bitterheten generera kreativitet.
Därmed påbörjades projektet med titeln ”Take Care of Yourself” som är avslutningsfrasen i brevet. Projektet inleddes med att människor med olika lingvistiska kunskaper plockade sönder, vände och vred och gjorde professionella uppläsningar av just detta avskedsbrev. Över 100 artister och konstnärer medverkade också med allehanda tolkningar. En tjej valde att göra en låt av texten, någon valde att spela upp en teatralisk scen, en annan lät en papegoja äta upp texten. Resultatet visades på Venedigbienallen förra året – installationer utöver musik och papegojor var bland annat korsord, matematiska formler samt sms.

”Jag har ägnar avskedsbrevet mer tid än jag tillägnat honom”.
/ Sophie Calle

En tanke att ta med sig är att aldrig dumpa en uttryckssjäl på ett otaktiskt sätt, det kan leda till en blottande utställning.

För mer information: www.svt.se/kobra
Där kan man också läsa hela avskedsbrevet.

Tjuvlyssnat?

Den mumlande mannen låser upp sin cykel som står bredvid min utanför Konsum en ljus eftermiddag i April. Mannen mumlar något som jag inte riktigt kan uppfatta till en början. Jag låser upp min cykel och hänger kassen på styret. Mannen är precis redo att cykla iväg då han plötsligt gör sin stämma hörd: "Jag ska stycka dig i små bitar utan bedövning så du känner precis allting."

Härligt med så öppna människor! :D

Hur och när ska man orka?

Arbete - Ett sätt att ta långsamt död både på kroppen och det eventuella sociala liv man hade innan man började anstränga sig till den grad att man klarade av hyra och knäckebröd till lunch.
Vintern - Arbetet är en ursäkt att undvika dagsljuset. Så konstigt att många blir sjuka samtidigt under höst och vinter?
När ska man hinna andas? När ska man hinna och framförallt orka ta tag i saker som t.ex. intressen mellan varven? Har man intressen och hur fasiken lyckades man hänga kvar vid dom när man gått upp i heltid?

Jag vet, jag är lat men jag behöver vara ledig en lite längre tid än en dag mellan arbetsdagarna för att samla energi till att ta tag i saker. Man är ju inte av övermänsklig natur som kan jobba 365 dagar utan sjukdagar som somliga politiker. Tänk att bo i den kroppen!

Ikväll kl. 20 ska man orka ta sig till strömbrytaren för att stänga av lamporna för en timme för att stödja Världsnaturfondens kampanj "Earth hour" om energi och klimatförändringar.
En timme för att återfinna sina intressen kanske? Äh, lär ju inte hitta dom i mörker.


Läs mer om "Earth hour" på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=756042