Bokslut?

Väntar på att pennan ska spy över vita ark.
Organisera ordklumpar som fastnat i halsgropen.
Jag ska skriva tills hjärtat brister.







.

Tick tack, nej tack.

Varför känns det som man slösar bort sin tid? Jobbet ger mig ingen större lycka eller utmaning. Jag går dit men ställer mig alltid frågan varför. Väntan... väntar på insikten om vad min mening är. Samma väntan som för några år sedan. " - Ta tag i det då!" Men hur ska det gå till när man inte vet var eller hur man ska börja? På med skygglapparna och fokusera på EN sak. Jag vill inte bo här längre! VILL INTE! Alltid frustrerad. Och hur är det med dessa jäkla aprikosa väggarna i tv-rummet!? Ett perfekt rökskadat väntrum. Om jag målar om då? Blir jag tillfreds då? Sannolikt inte för då dyker frågorna upp igen - vad fan ska jag göra med mitt liv? Och värst av allt - jag vet inte vad jag är intresserad av. Känner mig helt tom och omotiverad. Behöver tid att komma i fas. All denna tid... som bara försvinner... tickandet stressar mig.
Några vänner i stan hade underlättat.

Skalkarna ligger övergivna på tallriken och kaffet har blivit kallt. Balkongen vinkar in ljus samtidigt som fröpåsar snart drabbas av utbrott av all iver att möta såjorden. Disken bör inte närmas utan klätterutrustning. Dessa måsten, dessa eviga måsten. Om man bara låter bli? Hur jäkla illa kan det bli egentligen? Vågar inte vänta.

-

Jag vill bo bland stora stenar, gröna skogar och inbjudande vatten. En parantes bara.



Bildkommentar: Jag är stark.

Skåne - södertälje

Vi tog E22:an norrut med några spontana pauser på vägen, bland annat borgholm på öland där vi hällde i oss lite vin och grillade. Blev till att utnyttja min kombi till fullo och bädda ner sig i den. Känner mig fortfarande lite stel och väldigt matt men vad gör man inte för en minisemester. Kombi rekommenderas alltid.

Normal flickvän, del 1.

Det finns ingen diagnos som täcker hennes beteenden.

En häst och jag.

Södertälje har förändrat mig in i själen.

Sista kvällen med gänget

Nu är det tisdag och jag står och köar till ett provrum på h&m och barnaskrik förgyller min tillvaro. Nej, det är inte mitt barn. Vad jag vet. Jag är numera södertäljebo och på torsdag börjar jag jobba och slipper solen. Inomhussemester! Så, min tur att njuta av klaustrofobi med främmande kläder.

Södertälje en lördagkväll

Anna försöker montera lampa. Det går undan! ;)

Spartanskt!

Saker är överskattade. Har allt som behövs för tisdagshäng: tv, madrass och för mycket godis i magen.

Vårt hem del 1

Detta är bara början på en djurpark.

Dagen då jag blev äldre.

Det var fint dukat från början. Tårtan gick dessutom att äta. Känns bra. Fick fina presenter också! :) lägger in bilder på det sen.... Haj!

Dagen före...

Ett förskottskort från min kära syster låg som en glad överraskning innanför dörren när jag kom hem ikväll. Blev väldigt glad! :D jaha, sista dagen som 27-åring... Hur ska man fira det? Varför inte fortsätta att packa precis som om det vore vilken dag som helst? Imorgon blir det bannemej tårta!

On the road again...

I Boden fann jag mig själv.

Klart!

Nu kan även Jennie slänga upp tapeter. De ser jättegula ut här. Så är inte fallet. De är svarta eg.

In action... Snart dags att gå och shoppa tapeter :)

Skåning i norrlandskläder

En kopp kaffe och sen är det dags att fortsätta slipa köket. I'm so handy!

"Jag överlevde ett krig... och en parkeringsbot."

När jag grubblar över livet, som i att byta jobb eller vidareutbilda mig, glömmer jag lätt bort de som har det betydligt värre. Att överleva ett krig är ju en sak, men att lyckas övertala en parkeringsvakt att riva boten är fanimej beundransvärt!

ja, på tal om programmet Parkeringsvakter i Tv4 då en äldre dam fick sin parkeringsbot upphävd eftersom hon prata på om att hon överlevt ett krig och åren därefter.

Ska man sluta blotta sig?

Man anstränger sig hela livet för att lära sig hantera både sig själv och omgivningen - rent praktiskt och känslomässigt. Man blottar sina tankar och känslor inför någon varav bemötandet kanske inte alltid må vara det man hoppats på. Vad man nu hoppats på. >>Som att fläka upp ett blodigt sår för att springa in i en stenmur sekunden senare.<<
Trots motgångar ger man inte upp. Det är starkt.

Somliga vågar aldrig springa in i några väggar överhuvudtaget. Det kan inte vara nyttigt. Det är fan klart det gör ont men även grönlila blåmärken försvinner i sinom tid. Och visst är det skönt att veta att man lever emellanåt? Hellre berg-o-dalbana än skånelandskap.

Dagens....

.



När jag ser dig tänker jag depression och sömnmedel.


------------


Det är nog fan inte tröjan som är konstig. Det är nog din kropp.


Jag har en underbar vän.



.

Att-göra-lista & spännande tandkrämsinköp

färga hår - det på huvudet först och främst.
städa - den så kallade lägenheten.
bröllopspresent - något man kan köpa till några som gifter sig. några = två stycken i detta fall. vad jag känner till alltså. med varandra.
handla - tandkräm, toapapper, pålägg, vaniljsås, potatismjöl
tvätta - kläder helst.
göra paj - ja, igen. bilen är dock inte det. just nu. vad jag vet.
kolla färg med elin - tror det blir framflyttat.
besöka Ams - äh, mail finns ju.
köpa halsband - koppel?

Jepp, det var dagens. Snart blir det kvällens.

ja, min bil.

Så, nu har jag nästan gjort allt på listan... det var inte så värst jobbigt förutom detta jobbiga tandkrämsinköp. Vad ska man välja? Vad är bäst? Vilken får dina tänder att blända människor så de kör av vägen? Är kombinerad whitening & munskölj verkligen det bästa? Men FÖRST och FRÄMST - vilket märke ska man ta?
Har nog aldrig lusläst baksidan på tuben såpass noggrant som just idag. Vad betalar vi för egentligen? Mest natriumflourid, gel, mikropärlor, vithetssubstans eller bara den där fräscha lime-smaken? Jag vet inte men jag försökte välja något mellanting. Det blev Pepsodent - Xperience med ICE FRESCH EUCALYPTUS. Den kombinerar "...för första gången en WHITE ACTION formulering med patenterad vithetssubstans för ett strålande vitt leende med en GEL med MIKROPÄRLOR som frigör explosiv fräschhet av eucalyptus som räcker länge..."

Återkommer med ett bländande leende om sisådär 14 dagar.